Vi ringde BB(Danderyd) och de bad oss komma in för en koll.

Vi fick ta med plast som jag fick sitta på i bilen för det var inte lite det kom. Påvägen ut minns jag att vi träffade en granne, vi stod där i godan ro och pratade, medans mina byxor blev mer o mer blöta..haha tur det var varmt ute ! Ja ingen stress i kroppen på den tiden inte. Jag var förövrigt 22 år.

Vi kom iaf in till BB och jag minns att vi fick stå i korridoren ett tag o vänta på en sköterska, det blev med en gång en stor pöl efter mig så sköterskan fick hämta moppen:) o så sa hon att hon inte varit med om maken om mkt fostervatten...haha

Jag fick säkert en ctg kopplad runt magen och de gjorde en gynundersökning..minns inte riktigt. Men inga värkar hade kommit igång iaf..så vid 13.30 tiden sa de att de tänkte skicka hem oss, så fick vi komma tillbaka när värkarna kom igång. Jag kände ju verkligen att jag ville stanna, det var ju ändå en 5-6 mil att åka. Vet inte om det var nervositet över att åka hem som gjorde det men kl 14 kom värkarna igång så vi fick stanna :)

Jag satt länge för mig själv o bara andades lustgas minns jag, spydde endel när hon nådde spinaetaggarna. Min mamma har tydligen också alltid gjort det. När de kom in för att göra en koll så var jag öppen 8 cm!! De sa att jag var en sån som jobbade i det tysta..hehe . Min smärttröskel är rätt så hög måste jag säga själv.
Men efter det blev det nästan lite olidligt..de testade TENS, men de jäkla plattorna var ju bara ivägen...Så jag fortsatte med min lustgas..

Runt 20 tiden var jag öppen 10 cm o kunde börja krysta, det var DÄR det riktigt jobbiga kom för mig för det tog sån tid ! 20-30 minuter är väl en vanlig tid, jag höll på i 4 timmar ! Mot slutet var jag så slut minns jag !!
De sa att akupunktur i lilltån kunde hjälpa, så man fick igång det där lilla extra..för jag hade liksom inte det sista som krävdes.

Å det hjälpte visst ! Kl 00.14 är hon född. Så 10 timmar tog det från att första värken kom. Rätt så lagom förlossning och hoppas den här blir lika.

En sak jag minns som lite smårolig var att innan vi åkte så ringde jag mamma o berättade att det var dags. Så hon gick väl som på nålar hemma. Hon hade tydligen ringt in några ggr o frågat hur det gick, men mot senkvällen kunde hon väl inte hålla sig längre..så på slutet i krystningsarbetet stövlade mamma,pappa och lillebror på 11 år in i förlossningsrummet...haha!!

Barnmorskan hade frågat om det var ok att de kom in och det hade jag tydligen svarat JA på..ja inte gjorde det mig nåt, annat än att pappa o lillebror var ute därifrån rätt så fort :D
Mamma satte nere i hörnet och var med då Felicia kom ut, sen hade det med fikakorg som vi fikade på efteråt.